manbet手机版英语
manbet手机版英语(pdf)
manbet手机版瑞典
manbet手机版瑞典(pdf)
manbet手机版法国
manbet手机版法语[pdf]

manbet手机版2014年12月7日

manbet手机版捷格维尔helt恩克尔特säga att捷格är lycklig över att vara här tillsammans med er och rörd över att ni har förärat mig Nobelpriset i litteratur。

manbet手机版Det är första gången jag håller tal inför en så stor församling och jag bävar en ning för Det . Man skulle kunna tro att uppgiften faller sig lätt och naturlig för en skrivande person。manbet手机版男性en författare - åtminstone en romanförfattare -哈尔ofta svårt att handskas med det talade ordet。manbet手机版Om man använder skolans disttion mellan det skrivna och det talade ordet, har en romanförfattare större talang för det skrivna。manbet手机版汉虎för det mesta, och om Han vill låta sig genomsyras av en atmosfär måste Han smälta in i mängden。manbet手机版Han lyssnar obemärkt på människors samtal, och om Han blandar sig i är det för att ställa några försynta frågor så att Han förstår männen och kvinnorna omkring sig bättre。manbet手机版汉塔拉特维坎德på地面av vanan att stryka i sina手稿。manbet手机版Efter många strykningar kan hans stil visserligen te sig klar, men när han talar har han ingen möjlighet att i efterhand korrigera sin tvekan。

manbet手机版Så tillhör jag också en generation där barnen inte fick göra sig hörda, annat än vid vissa sällsynta tillfällen och först efter att ha bett om lov。manbet手机版Man lyssnade inte på dem och avbröt dem ofta。manbet手机版Det förklarar de talsvårigheter som vissa av oss dras med. Vi ömsom tvekar， ömsom pratar för fort, som om Vi riskerade att bli avbrutna vilket ögonblick som helst。manbet手机版Antagligen är det också därför som jag, och många med mig, mot slutet av barndomen greps av längtan efter att skriva。manbet手机版男子hoppas att de vuxna ska läsa det Man har skrivit。manbet手机版Då måste de lysna utan att avbryta och man får sagt det man hade på hjärtat。

manbet手机版När priset tillkännagavs var det overkligt för mig och jag var angelägen om att veta varför ni hade utsett mig。manbet手机版Den dagen kände jag nog starkare än någonsin förr hur blind romanförfattaren är för sina egna böcker och att läsarna vet mycket bättre än han själv vad han har skrivit。manbet手机版Romanförfattaren kan aldrig vara sin egen läsare, förutom när han rättar grammatiska fel och stryker upprepningar och överflödiga partier。manbet手机版Han har bara en vag och ofullständig bild av sina böcker, som en frescomålare som ligger på en byggnadsställning och arbetar med någon detalj utan att se helheten。

manbet手机版Skrivandet är en märklig syssla。manbet手机版När man påbörjar en roman går man igenom stunder av modlöshet, en dagligen återkommande känsla av att ha slagit in på fel väg。manbet手机版Frestelsen är stor att gå tillbaka och välja en annan。manbet手机版男人男人får inte falla för den frestelsen utan bör fortsätta på den inslagna vägen。manbet手机版Det är lite som att köra bil i mörkret på vintern, när Det är halt och sikten obefintlig。manbet手机版Man har inget val, det går inte att backa, Man måste köra vidare och intala sig att dimman kommer att lätta och vägen så småningom bli framkomlig。

manbet手机版När man står i begrepp att avsluta en bok lösgör den sig från en och försöker ta ut friheten i förskott, som skolbarn sista dagen före sommarlovet。manbet手机版De är okoncentrerade och högljudda och lyssnar inte på läraren。manbet手机版Ja, jag vill nog påstå att i samma stund som man skriver de sista raderna blr boken närmast fientlig i sin iver att bli av med en。manbet手机版Den lämnar sin författare nästan innan denne har hunnit sätta sista ordet på pränt。manbet手机版Det är över, boken behöver inte författaren längre, den har redan glömt honom。manbet手机版Hädanefter är det med läsarens hjälp den kan få syn på sig själv。manbet手机版Och författaren upplever en stor tomhet。manbet手机版Han känner sig övergiven och på något sätt otillfredsställd för att bandet mellan honom och boken har klippts av för snabbt。manbet手机版Otillfredsställelsen och känslan av att något är ofullbordat driver honom att skriva nästa bok, så att balansen ska bli återställd - men det blr den aldrig。manbet手机版Så går åren, han skriver den ena boken efter den andra och läsarna talar om ett“verk”。 Men för författaren själv är det bara en lång flykt framåt.

manbet手机版是的，läsaren兽医mer om boken än författaren själv。manbet手机版Mellan romanen och läsaren inträder ett fenomen som kan liknas vid framkallningen av ett fotografi, så som det gick till före digitaliseringens era。manbet手机版在kopieringen i mörkrummet framträdde bilden gradvis。manbet手机版在läsningen av en roman äger samma kemiska过程朗姆酒。manbet手机版为丙氨酸detta samforstand梅兰romanforfattaren och lasaren平方公里列阵uppsta远forfattaren aldrig forcera罪lasare - lika lite som sangaren远forcera罪罗斯特utan bor半径标注honom通用电气医疗团体omarkligt och honom sa mycket utrymme att boken gradvis trang我honom, och detta基因组en konstnarlig metod som liknar akupunktur——侦破吉利莲巴拉att sticka nalen pa侦破ratta stallet我nervsystemet att flodet ska fortplanta团体。

manbet手机版Detta intima, komplementära förhållande mellan romanförfattaren och läsaren tror jag har en motsvarighet på musikens område。manbet手机版Jag har alltid tyckt att skrivandet närmar sig musiken men att det inte är lika rent, och Jag har alltid avundats musiker för att deras konst i mina ögon överglänser romankonsten;manbet手机版Jag har avundats诗人också för att de står närmare musiken än vad romanförfattaren gör。manbet手机版捷格började skriva dikter som barn och det är nog därför捷格kan förstå frasen som捷格läste någonstans:“Av dåliga poeter kan det bli goda prosaister。”manbet手机版På tal om音乐gäller det ofta för en romanförfattare att föra in真主安拉människor, landskap och gator som han har kunnat观察者i ett partitur där samma melodifragment återkommer från den ena boken till den andra, men detta partitur tycks honom musikaliskt ofullgånget。manbet手机版韩sörjer över在这里någon雷诺拉德音乐家肖邦的夜曲。

manbet手机版Romanforfattarens bristande formaga att utifran se och bedoma sitt forfattarskap har att gora地中海ett fenomen som缺口har iakttagit我手套eget秋天,liksom我漫画andras: varje黑帮男人skriver en纽约博克forsvinner窝forra ur实体medvetande,直到窝毕业生att男人tycker团体ha glomt窝。manbet手机版Jag trodde att mina böcker saknade inbördes sammanhang eftersom Jag alltid har glömt den föregående, men så återfinner Jag samma ansikten, samma namn, samma platser, samma meningar i bok efter bok, som mönstret i en gobeläng man har vävt i halvslummer。manbet手机版halfslummer eller vakendröm。manbet手机版En romanförfattare är ofta sömngångaraktig i sin besatthet av det han ska skriva, och det finns skäl att oroa sig för att han kan bli påkörd när han går över gatan。manbet手机版男人då glömmer man den extrema precision med vilken en sömngångare går på taket utan att någonsin falla ner。

manbet手机版我的动机直到detta Nobelpris fäste jag mig vid den formulering som anspelar på det senaste världskriget:“och avtäckt ockupationsårens livsvärld”。manbet手机版I likhet med真主安拉som föddes 1945 är jag ett barn av kriget och närmare bestämt, eftersom jag är född I Paris, ett barn som har det ockuperade Paris att tacka för att det blev till。manbet手机版Det var ett巴黎som invånarna ville glömma så fort som möjligt, eller också komma ihåg bara vardagliga detaljer från, sådana som kunde inge illusionen att livet hade pågått ungefär som vanligt。manbet手机版En otäck dröm, ett vagt dåligt samvete för att man av En eller annan orsak hade överlevt。manbet手机版När vi frågade våra föräldrar om den perioden och den tidens巴黎svarade de undvikande。manbet手机版Eller också teg de, som om de ville radera de där dystra åren ur minnet och dölja något för oss。manbet手机版Men bakom deras tystnad anade vi alltsammans, somom vi upplevt det själva。

manbet手机版Det ockuperade Paris var en märklig stad。manbet手机版Till synes fortsatte livet“som förut”:teatrar, biografer, kabaréer och restauranger var öppna。manbet手机版Sånger hördes på电台。manbet手机版民间gick rent av på bio och teater oftare än före kriget, som om det vore tillflyktsorter där man flockades för att känna trygghet。manbet手机版男士det märktes på西班牙签证omständigheter att巴黎国际机场förr。manbet手机版På grund av bristen på bilar var det en tyst stad - en tystnad i vilken man hörde lövens sus, klappret av hästhovar, ljudet av folkmassans steg på boulevarderna och sorlet av röster。manbet手机版我denna tystnad på gatorna, särskilt under mörkläggningen som vintertid inföll vid femtiden på eftermiddagen och då det inte fick finnas minsta ljusglimt I fönstren, verkade staden ha rest borort från sig själv - staden“utan blick”，som de nazistiska ockupanterna sade。manbet手机版Vuxna och barn kunde försvinna spårlöst på ett ögonblick, man samtalade i förtäckta ordalag och aldrig öppenhjärtigt, inte ens vänner emellan, därför att ett hot svävade i luften。

manbet手机版I detta mardrömslika巴黎，där man riskerade att bli angiven och fastna I enrazzia när man kom ut från en metrostation, uppstod äventyrliga möten mellan människor som aldrig skulle ha träffats I fredstid。manbet手机版Tillfälliga kärleksförbindelser föddes i skuggan av utegångsförbudet, och man kunde inte vara säker på att återse varandra under dagarna som följde。manbet手机版Som en frukt av dessa förbindelser, ofta utan morgondag och ibland farliga, föddes det så småningom barn。manbet手机版Det är därför Det ockuperade巴黎för mig är den skapelsenatt som jag är sprungen ur。manbet手机版亲爱的巴黎upphört att hemsöka mig och i dess beslöjade ljus badar ibland mina romaner。

manbet手机版嗯，嗯，嗯författares födelseår och epok sätter outplånliga spår hos honom， även om om han ger intryck av att vara en ensamvarg som har dragit sig tillbaka till det man kallar elfenbenstornet。manbet手机版Om det är dikter han skriver är dessa präglade av sin tid och skulle inte ha kunnat skrivas under en annan epok。

manbet手机版Så är det med diktenmanbet手机版De vilda svanarna vid Coolemanbet手机版avmanbet手机版叶芝manbet手机版， den store irländske författaren, en dikt som alltid har berört mig djupt。manbet手机版我在公园ser Yeats svanar driva på vattnet:

manbet手机版Den nittonde hösten har hemsökt mig
manbet手机版森捷格först räknade dem;
manbet手机版Då såg捷豹- innan捷豹räknat färdigt -
manbet手机版Hur真主安拉plötsligt lyfte
manbet手机版Och skingrades, cirklande I brutna ringar
manbet手机版På dånande醋。

manbet手机版Men nu seglar de på det stilla vattnet，
manbet手机版hemlighetsfulla vackra。
manbet手机版我是vilka vassar skall de bygga，
manbet手机版维肯sjöstrand eller damm
manbet手机版Tjusa andras ögon, när jag en gång vaknar
manbet手机版Och finner att de flugit sin väg?

manbet手机版Det dyker ofta upp svanar i artonhundratalets poesi - hos Baudelaire eller Mallarmé。manbet手机版男人ändå昆德·叶芝dikt inte ha skrivits på artonhundratalet。manbet手机版Med sin speciella rytm och sin melankoli är den typisk för nittonhundratalet, ja, för det år den skrevs。

manbet手机版Det händer ibland att en författare på tjugohundratalet känner sig fången i sin egen tid, och att at blr en smula怀旧när han läser de stora artonhundratalsförfattarna -巴尔扎克，狄更斯，托尔斯泰，陀思妥耶夫斯基。manbet手机版Det var en epok då tiden gick långsammare än i dag, en långsamhet som stämde med romanförfattarens arbete för att den främjade uppmärksamhet och koncentration。manbet手机版轿车dess har tiden ökat farten och tar sig numera fram språngvis。manbet手机版Det förklarar skillnaden mellan Det förflutnas stora romanbyggen, mäktiga som katedraler, och dagens osammanhängande, fragmentariska romankonst。manbet手机版我侦破perspektivet tillhor缺口sjalv mellangeneration, och缺口ar nyfiken pa户珥kommande代,som ar uppvuxna地中海互联网,移动,mejl och twitter,卡尔玛att litterart gestalta en varld dar var och en standigt ar”uppkopplad och dar”sociala medier”inkraktar pa窝内膜och hemlighetsfulla sfar som的钱柜nyligen var var resurs -迪恩娜hemlighetsfullhet som gav manniskorna djup och kunde utgora ett viktigt litterart motiv。manbet手机版男人捷豹维尔gärna se optimisskt på litteraturens framtid, och捷豹är övertygad om att nya generationer författare tar vid, precis som de har gjort轿车Homeros dagar…

manbet手机版Författaren må，索姆瓦杰安南konstnär，瓦拉fjättrad vid sin epok utan möjlighet att komma undan eller insupa någon安南卢夫特än缇德桑丹，汉格式塔ändå alltid någonting tidlöst。manbet手机版我uppsättningar av拉辛斯勒莎士比亚剧作家är det oväsentligt om kostymerna är av antikt snitt eller om regissören klär rollfigurerna I牛仔裤och skinnjacka。manbet手机版Det är detaljer som saknar betydelse。manbet手机版När男人läser托尔斯泰manbet手机版安娜卡列尼娜manbet手机版Glömmer man att hon är iklädd 1870 års klänningar, så nära kommer hon oss trots att halvtannat århundrade har gått。manbet手机版Och somliga författare, som埃德加·爱伦·坡，梅尔维尔Och司汤达，är mer uppskattade tvåhundra år efter sin födelse än de var av sina samtida。

manbet手机版På exakt vilken distans står då en romanförfattare?manbet手机版Lite vid sidan om livvet, för att kunna skildra det. om han är för indragen i det en handlingsmänniska - ser han det inte klart。manbet手机版Denna lilla distans hindrar honom inte från att leva sig in i sina gestalter och deras förebilder i verkliga livet。manbet手机版福楼拜说:“包法利夫人，det är jag。”manbet手机版奥赫·托尔斯泰的身份证明sig omedelbart med kvinnan som han såg kasta sig framför tåget en natt på en rysk järnvägsstation。manbet手机版托尔斯泰inlevelseförmåga var så stor att han blev ett med himlen och landscape som han skildrade。manbet手机版Han införlivade allt, intill minsta skälvning i Anna Kareninas ögonlock。manbet手机版Detta transliknande tillstånd är motsatsen till narcissism, för det förutsätter att romanförfattaren både glömmer sig själv och koncentrerar sig starkt, så att han blir mottaglig för varje detalj。manbet手机版Det förutsätter också en viss ensamhet。manbet手机版Inte så att han drar sig tillbaka, utan hans uppmärksamhet och klarsyn drivs till sin spets för att han ska kunna transponera yttervärlden till en roman。

manbet手机版捷格哈尔alltid trott att诗人och romanförfattare kan göra till synes alldagliga människor, och skenbart banala ting, gåtfulla - helt enkelt genom att iaktta dem med en aldrig sviktande uppmärksamhet och nästan催眠blick。manbet手机版Författaren får vardagen att framstå som ett神秘，汉avlockar den en分类fosforescens som inte kom i dagen vid första anblicken men som låg gömd på djupet。manbet手机版Detta är poetens och romanförfattarens, och även bildkonstnärens, roll: att uppenbara gåtfullheten och det inre ljuset hos varje människa。manbet手机版捷豹tänker på min avlägsne släkting målaren Amedeo Modigliani。manbet手机版Hans mest gripande dukar är de som匿名människor har stått模型för，谷仓och gatflickor, pigor och småbönder, unga lärlingar。manbet手机版汉哈尔målat dem med en utsträckt linjeföring som påminner om den stora toskanska traditional, om波提切利och Sienaskolan på 1400-talet。manbet手机版汉skänker dem - eller snarare uppenbarar - hela den grace och förfining som de rymmer under sitt anspråkslösa yttre。manbet手机版Romanförfattaren bör arbeta i samma riktning。manbet手机版地中海罪fantasi斯卡汉强度forvranga verkligheten utan tvartom tranga在我窝pa djupet, och地中海styrkan居屋infraroda och ultravioletta stralar blottlagga侦破som doljer团体在ytan sa att verkligheten syn pa团体sjalv。manbet手机版Jag är inte främmande för tanken att romanförfattaren i bästa fall är en sort siare, ja, visionär。 Och även en seismograf, redo att registrera nästan omärkliga rörelser.

manbet手机版捷豹哈尔alltid tvekat innan捷豹börjat läsa en传记över en författare som捷豹beundrar。manbet手机版Biografer hakar局长upp团体pa detaljer tvivelaktiga vittnesbord, forbryllande埃勒pinsamma karaktarsdrag, och侦破ar som att forsoka lyssna pa en radioutsandning dar knastret倾心于musiken埃勒rosten ohorbar。manbet手机版Det är bara genom att läsa författarens böcker som vi blir förtrogna med honom, Det är där han kommer till sin rätt och talar lågmält till oss utan störningar。

manbet手机版男人nar男人激光en forfattarbiografi upptacker男人ibland nagon viktig handelse som praglade forfattaren我barndomen och blev som在后来对汉斯kommande verk, en handelse som我olika skepnader雀鳝igen我汉斯bocker utan att汉alltid ar klart medveten om检波缺口油轮pa阿尔弗雷德·希区柯克,som ju强度var forfattare男人var菲尔默har samma genomslagskraft och enhetlighet som ett litterart livsverk。manbet手机版När希区柯克var fem år gammal skickade hans far honom till sin gode vän poliskommissarien för att lämna ett brev。manbet手机版轿车pojken hade överräckt brevet låste kommissarien in honom i arresten där man burade in allehanda missdådare över natten。manbet手机版Det skräckslagna barnet fick vänta där ien timme innan kommissarien släppte ut honom och sade:“Nu vet du vad som väntar om du uppför dig illa här i livet。”manbet手机版Denne poliskommissarie, med sina säregna uppfostringsmetoder， är troligen upphovet till den spänning och oro som präglar真主安拉希区柯克电影制作人。

manbet手机版Jag vill inte tråka ut er med min egen historia, men Jag tror att vissa episoder i min barndom har kommit att fungera som matriser för mina böcker。manbet手机版捷格博德för det mesta långt från mina föräldrar, hos vänner och bekanta som de lämnade mig till och som Jag inte visste något om, på olika platser och i många olika hus。manbet手机版谷仓förvånar sig inte över någonting utan upppfattar de mest bisarra sitationer som fullkomlight naturliga。manbet手机版Själv insåg jag发送了hur完整的av神秘的min barndom var. jag försökte ta reda på mer om de människor som mina föräldrar anförtrodde mig åt och om mina olika uppehållsorter。manbet手机版Men de flesta av dessa människor har jag inte lyckats identifiera, och jag har inte heller förmått att med topografisk precision lokalisera真主安拉platser och hus i mitt förflutna。manbet手机版Viljan att lösa gåtor och genomskåda mysterier gav mig lust att skriva, som om skrivandet och fantasin kunde hjälpa mig att äntligen hitta svaren。

manbet手机版Apropå“神秘者”kommer jag att tänka på titeln på en fransk artonhundratalsroman:manbet手机版巴黎的秘密manbet手机版．manbet手机版Det var storstaden, i Det här fallet Paris, min födelseort, som först präglade min barndom, och Det med så starka intryck att jag sedan dess aldrig har upphört att utforska“巴黎神秘者”。manbet手机版我nioårsåldern hände det att jag vandrade omkring ensam, och trots att jag var rädd att råka vilse gick jag allt längre boort till för mig okända kvarter på塞纳högra strand。manbet手机版Det var米特på达恩så捷豹kände米格甘斯卡trygg。manbet手机版我början av tonåren försökte jag komma över rädslan genom att gå ut på natten och ta metron till ännu avlägsnare stadsdelar。manbet手机版Så lär man sig staden, och i det avseendet gjorde jag som de flesta av de romanförfattare jag beundrade och i vars verk storstaden - oavsett om den hette巴黎，伦敦，圣彼得堡eller斯德哥尔摩- allt sedan artonhundratalet hade utgjort spelplats och varit ett viktigt tema。

manbet手机版埃德加·爱伦·坡bryter ny mark när汉·尼·诺伦manbet手机版曼嫩mängdenmanbet手机版Skildrar de mänskliga vågor han från ett kaféfönster ser välla fram över trottoarerna。manbet手机版汉får syn på en besynnerlig gammal man, vill veta mer om honom och följer efter honom nattetid i olika delar av伦敦。manbet手机版男人登okände är " mannen i mängden " och det är lönlöst att förfölja honom, han kommer alltid att vara匿名och man kan aldrig få reda på något om honom。manbet手机版Han existerar inte som enskild individ, bara som en beståndsdel i massan av människor som går förbi i täta leading eller knuffas och tappar bortsig på gatorna。

manbet手机版Jag kommer också att tänka på en händelse som inträffade i poeten Thomas De Quinceys ungdom och som präglade honom för all framtid。manbet手机版I London hade han träffat en ung flicka mitt I folkhopen på牛津街，en sådan där slumpmässig bekantskap som man gör I storstäder。manbet手机版De tillbringade några dagar tillsammans innan han måste lämna伦敦för en tid。manbet手机版De kom överens om att när en vecka hade gått skulle hon vänta på honom varje kväll vid samma tid i hörnet av Tichfield街。manbet手机版男人återsåg阿尔德里格瓦朗德拉。manbet手机版“捷格[är] säker på att vi letade efter varandra, ofta vid samma tidpunkt, där i londonons mäktiga迷宫;manbet手机版ibbland kanske bara några meter från varandra - ett avstånd som, på en gata i London, kan räcka för att skilja två människor åt för evigt!”

manbet手机版我en stad där man är född och har bott I många år väcker varje kvarter, varje gata en hågkomst, en sorg, en lyckostund直到liv。manbet手机版En och samma gata kan ofta vara förknippad med flera lager av minnen, så att man tack vare stadens typografi kan minnas hela sitt liv, skikt för skikt som om man tydde skriftlagren i En palimp本。manbet手机版Andras liv också，真主安拉de tusentals okända människor man möter på gatan eller i tunnelbanan vid rusningstid。

manbet手机版När jag som ung skulle komma igång med att skriva letade jag efter gamla telefonkataloger över Parisområdet, särskilt den sorten där abonnenterna förtecknades efter sin gatuadress。manbet手机版Att bläddra i en sådan katalog var som Att se en röntgenbild av staden。manbet手机版En sjunken stad, ett Atlantis, vars tidsdoft strömmade emot En。manbet手机版Det enda spår som真主安拉dessa tusentals okända människor hade lämnat var sina namn, husnummer och telefonnummer。manbet手机版我有ett namn försvunnit från ett år直到ett annat。manbet手机版Det var en svindlande känsla att titta i dessa gamla kataloger och inse att ingen skulle svara på numret längre。manbet手机版Senare log jag av några rader i en dikt av ossip Mandelstam:

manbet手机版Tillbaka i min stad, bekant intill tårar，
manbet手机版灌输ådror，灌输肉丝barnakörtlar。
manbet手机版[…]
manbet手机版彼得堡!manbet手机版[…]
manbet手机版Du har mina telefonnummer。

manbet手机版彼得堡!manbet手机版Än äger jag地址
manbet手机版Där jag skall finna de dödas röster。

manbet手机版Ja, jag tror det var när jag bläddrade i de där gamla telefonkatalogerna som jag fick lust att skriva mina första böcker。manbet手机版Man behövde bara välja ut en abonnent bland hundratusentals andra, stryka under namnet, adressen och telefonnumret med blyertspenna och föreställa sig hur den okändas liv hade varit。

manbet手机版曼坎gå维尔斯勒försvinna i en storstad。manbet手机版人可以租，可以租，可以租，可以租，可以住。manbet手机版Det kan ta mycket lång tid att spåra en människa om man bara har ett par gatuadresser i en undangömd stadsdel att utgå från。manbet手机版Det korta konstaterande som man kan läsa i vissa efterlysningar har alltid väckt genklang hos mig:“Senast kända address。”manbet手机版Teman som rör försvinnande, identitet och tidens gång är intimt förknippade med storstädernas地形。manbet手机版Därför哈尔många romanförfattare ända小门artonhundratalet gjort storstaden till sin domän, och några av de största bland dem hör ihop med en stad:巴尔扎克med巴黎，狄更斯med伦敦，陀思妥耶夫斯基med圣彼得堡，东京med Nagai Kafu，斯德哥尔摩med Hjalmar Söderberg。

manbet手机版捷豹tillhör en代som står下dessa författares飞坦德och som i sin turr har velat utforska det som波德莱尔kallade“gamla storstäders veck”。manbet手机版Under de femtio år som har gått轿jag och mina jämnåriga med vidöppet sinne upptäckte våra hemstäder, har dessa förstås förändrats。manbet手机版I Amerika och det som förr kallades tredje världen har de förvandlats till megastäder av oroväckande dimension oner。manbet手机版Invånarna杠杆ofta i隔离，förslummade områden med starka sociala motsättningar。manbet手机版Kåkstäderna breder ut sig mer och mer。manbet手机版Ända in på nittonhundratalet hade romanförfattarna en någorlunda " romantisk " syn på staden, inte like狄更斯的波德莱尔。manbet手机版Det vore inresant att veta hur framtidens författare kommer att格式塔dessa gigantiska tätorter i fiktionen。

manbet手机版Beträffande米特författarskap哈尔尼välvilligt använt奥登“för登明尼苏达varmed汉frammanat de ogripbaraste levnadsöden”。manbet手机版Det är en komplimang som går utöver min person。manbet手机版Det där speciella sättet att minnas, då man letar efter brottstycken ur Det förflutna och de sällsynta spår som anonyma, okända människor har lämnat på jorden, kommer också av mitt födelseår: 1945。manbet手机版Det faktum att vi är födda 1945，轿städer raserats och hela befolkningar utplånats，哈尔förmodligen gjort mina generationskamrater och mig särskilt mottagliga för teman som rör minne och glömska。

manbet手机版捷格tror tyvärr att det har blivit omöjligt att gå på span efter den tid som flytt med samma kraft och klarhet som Marcel Proust。manbet手机版Det samhälle han skildrade var artonhundratalets, och Det var forfarande stable。manbet手机版普鲁斯特minne levandegör det förflutna in i minsta detalj, som en " tableau vivantmanbet手机版”manbet手机版．manbet手机版Jag har intrycket att minnet numera är långt minre självsäkert och att det ständigt måste kämpa mot glömska och amnesi。manbet手机版在detta lager下，denna massa av glömska som täcker allt, går det bara att snappa upp fragment av det förflutna, spår som upphör tvärt, flyktiga, nästan ogripbara människoöden。

manbet手机版男人förmodligen är det romanförfattarens kall att på glömskans stora vita ark blåsa nytt liv i några halvt utplånade ord - isberg som har lossnat och driver omkring på havsytan。

manbet手机版Översättning av安娜Säflund-Orstadius

manbet手机版版权所有©诺贝尔基金会2014